ronneby

Man måste jobba på lyckan

Lyckan finner man inte, den skapar man.
Prova att ge någon en hjälpande hand eller ett berömmande ord och du har tagit ett steg på vägen.
- De som umgås mycket med vänner är lyckligast, säger lyckoforskaren Filip Fors.

Foto: Hasse Holmberg

Den som vill lära sig hur man kan bli mera nöjd med sitt liv kan hitta verktygen inom lyckoforskningen. Som vetenskap betraktad är den relativt ny, men råden lyckoforskningen ger oss känns ändå grundade på uråldriga kunskaper.
Som att vårda relationen med sina vänner, att försöka utveckla sina bästa karaktärsdrag eller att göra snälla saker som man inte provat tidigare. För det är sådana saker som gör oss i den rika delen av världen lyckligast, inte en platt-tv eller andra prylar.
- Socialt umgänge kommer klart högst när man tittar på vad som gör människor lyckliga. Att vara fysiskt aktiv eller engagerad i ideella föreningar och välgörenhet är också viktigt, säger Filip Fors, som tillsammans sin forskarkollega Jesper Östman håller i Lyckoprojektet i Umeå.
Projektet syftar till att sprida kunskap om forskningen inom området och att ge tips på hur det går att med olika strategier sträva mot lyckan. Precis som kärleken kräver nämligen också lyckan en hel del arbete för att uppnås och hållas kvar.
- Det finns inga mirakelmediciner, man måste arbeta på det. Kanske försöka flera gånger, säger Jesper Östman.
Strategierna man jobbar med är tolv till antalet. Den första är att varje dag under en period anteckna hur lycklig man kände sig under de olika aktiviteter man ägnade sig åt. Nästa är att fundera på hur man hade velat att ens liv sett ut när man ligger på dödsbädden. Hade man ägnat sitt liv åt värdefulla och meningsfulla saker?
Man bör även fundera på hur man kan bli en bättre människa genom att utveckla och förädla sina positiva karaktärsdrag. Om man har svårt att se vilka dessa är kan man fråga en vän.
Att visa sina vänner och sin partner uppskattning är också ett viktigt steg på vägen. I en kärleksrelation rekommenderas exempelvis fem positiva kommentarer som kompensation för varje negativ.
Vänliga och snälla handlingar som att bjuda en kompis på middag eller att donera pengar kan också vara steg som gör en människa mer lycklig, att älta problem och ägna sig åt destruktiva tankar leder åt motsatt håll.
Trots att vi stadigt fått det bättre materiellt i västvärlden har vi inte blivit särskilt mycket lyckligare, visar forskarnas mätningar. När våra grundbehov är tillfredsställda är det annat än högre lön och ökad konsumtion som blir viktigt. Kanske är det därför nu dags för våra politiker att överge ekonomisk tillväxt som det allt överskuggande målet.
- Generellt tänker nog politiker på välfärd i termer av levnadsstandard snarare än lycka. När det nu visar sig att det inte finns någon sådan direkt koppling kanske de får börja tänka om, säger Filip Fors.
I Sverige är det främst Miljöpartiet som börjat att ge lyckoperspektivet ökat utrymme i politiken. Andra länder som exempelvis USA och Storbritannien har hunnit betydligt längre, enligt Filip Fors.

Taget ur BLT 090517